Språklådan

Är ni på väg ut – igen?

Häromdagen blev jag återigen niad i kassan i en affär. Försäljaren som verkade vara i 20-årsåldern var artig och förekommande och jag hade absolut ingen anmärkning på det bemötande jag fick. Om det inte hade varit för det lilla ordet ni hade situationen inte lämnat några som helst spår hos mig.

Eftersom mitt intresse var väckt gjorde jag en tur i varuhuset och frågade expediter i ett antal kassor om också de använde ni i sina samtal med kunderna. Deras svar var att de inte gjorde det, och att de hade en känsla av att niandet hade avtagit under de sista åren. Detta bekräftades också av kunder i varuhusets restaurang.

Men niandet förekommer bevisligen och har kvar sitt intresse som diskussionsämne. Med jämna mellanrum flammar debatten upp, senast i gratistidningen Metro 2004.

Att ni har negativa konnotationer förklaras av att ni under 1800-talet utvecklade en nedvärderande betydelse som gjorde att det inte kunde användas som ett neutralt respektpronomen i svenskan. I stället blev titelanvändning det korrekta, och det var också det invecklade titelsystemet som du-reformen, som slog igenom på 1970-talet, befriade svenskarna ifrån. Men under 1980-talet kom alltså det som har kallats det nya niandet och bredde ut sig särskilt i servicenäringarna och bland ungdomar som inte hade den tidigare negativa känslan för ni. Det fanns tydligen ett behov av ett neutralt respektpronomen att använda till okända personer, t.ex. kunder, i situationer där du kändes för personligt och intimt.

Den senaste vetenskapliga undersökningen av tilltalsskicket presenteras i en intressant artikel av Catrin Norrby, Jenny Nilsson & Heidi Nyblom: Tilltalande tilltal? Om tilltalsskick i Finland och Sverige. (Språk och stil NF 17, 2007.) I artikeln jämförs användningen av ni i två städer, Göteborg i Sverige och Vasa i Finland.

Vad de finner är att ni-tilltal är mer vanligt i Vasa men mera markerat i Göteborg. I Finland finns inte alls den starka känslan av avståndstagande eller nedvärdering i användningen av ni, utan ni används mera neutralt som respektform. En delförklaring till detta kan vara att finskan använder ni på omarkerat sätt. Jag har sett intervjuer i finländsk tv där Finlands president tilltalas med ni och kan knappast tänka mig att statsministern eller kungen i Sverige skulle kunna bemötas med samma pronomen.

Norrby et al. konstaterar att de faktorer som utlöser ni-tilltal framför allt är ålder men också social status, personlighet och situation. På alla dessa punkter används niandet i större utsträckning i Finland än i Sverige. I Sverige har man ofta löst besvärliga valsituationer genom att använda uttryck där pronomen undviks (t.ex. ”Var det tillsagt?”).

En slutsats i artikeln är att ländernas tilltalssystem håller på att närma sig varandra främst på grund av att du-tilltalet ökar i Finland på samma gång somt ni-tilltalet har ökat i Sverige. En tredjedel av de undersökta personerna i Göteborg hävdar att niandet har ökat. De expediter som jag intervjuade påstod att niandet har gått tillbaka under de senaste fem åren. Att niandet finns är klart, men man får en känsla av att utvecklingen står och väger. En stor ny undersökning om ungefär fem-tio år kommer kanske att ge svaret på frågan om det nya niandet har kommit för att stanna i Sverige eller om det är på väg ut.

Av: Kerstin Thelander