Språklådan

Vägen till framgång i skolan: det ämnesrelaterade språket

2009-06-05 – 11:53
Det engelska språket tillmäts allt större betydelse i dagens samhällsliv. Även i skolans värld har engelskan fått en mer framskjuten plats. Ett uttryck för det är t.ex. den språk- och innehållsintegrerade undervisning på engelska (så kallad sprintundervisning) som har bedrivits i ett stort antal svenska skolor sedan början på 1990-talet och framåt (tidigare exempel finns dock). Tanken med denna undervisning är (förutom att skolorna vill locka till sig fler och duktiga elever) att slå två flugor i en smäll: genom att läsa vissa ämnen på engelska så antas eleverna inte bara lära sig dessa ämnen utan också bli bättre på (att läsa, tala och skriva) engelska. Hur fungerar då denna undervisning i praktiken, och vad händer med elevernas svenska? Ja, det har vi hittills inte vetat så mycket om, eftersom forskningen inte ägnat dessa frågor någon större uppmärksamhet. Nu har ...

Kategorier: Ingen kategori | Ingen kommentar »

Bevara den internordiska språkförståelsen!

2009-05-22 – 14:10
Vi får allt svårare att begripa våra nordiska grannar. Förbistringen är så stor att många nordiska samarbetspartners väljer att kommunicera på engelska vid sina möten. Samtidigt är utbytet mellan de nordiska länderna just nu större än någonsin – allt fler nordbor väljer till exempel att arbeta eller studera i ett annat nordiskt grannland. De täta förbindelserna nordborna emellan gör det än mer angeläget att bevara och förbättra den internordiska språkförståelsen. Språksituationen i Norden är dock inte helt okomplicerad; förutsättningarna för språkförståelse skiljer sig åt mellan å ena sidan de skandinaviska länderna, å andra sidan de övriga nordiska länderna och självstyrande områdena. Norrmän, danskar och svenskar har (åtminstone tidigare) oftast kunnat göra sig förstådda genom att tala sitt eget modersmål i mötet med varandra. Däremot är situationen för finnar, islänningar, grönländare och färingar en annan, eftersom de måste använda ett ...

Kategorier: Språk i Norden | Ingen kommentar »

Digital Ordinformation roligare än det låter

2008-06-24 – 09:46
Häromdagen fann jag en liten skatt på nätet som jag gärna delar med mig av. Skatten består av Digital Ordinformation (DOI) – www.doidoidoi.se – och är en digital ordtjänst som tillhandahåller ordböcker. Bakom sajten står Norstedts Akademiska Förlag som bildades 2005. För oss språkintresserade kan en ordbok vara nog så underhållande, men här finns faktiskt något som roar ännu mer. På sajten har man nämligen också samlat diverse språkrelaterade lustigheter och tänkvärdheter. Under flikarna Ord om ord, Folk om ord, Ordhistoria, Topplistor, Ordmissar, Ord på andra språk gömmer sig mycket intressant. Det mesta av stoffet är säkerligen hämtat från förlagets egen utgivning, och som Sveriges största ordboksredaktion har Norstedts förstås också en rik källa att ösa ur. Men det finns även ett och annat inslag utifrån – nedan ges ett smakprov på några riktiga guldkorn från tidningsvärlden som näppeligen passerat korrekturläsarens bord: Huset som brann ned till grunden blev totalförstört (Bergslagsposten) Vi skriver ...

Kategorier: Ingen kategori | Ingen kommentar »

SAOL Plus – i tiden

2008-06-11 – 14:09
Svenska Akademiens ordlista (SAOL) är den blå boken som kommer i nya upplagor ungefär vart tionde år – den 13:e kom 2006 – och som är normen för stavning och böjning av svenska ord. Om man skriver som senaste SAOL, brukar det heta, så är man på den säkra sidan. En mindre välkommen konsekvens är att många språkbrukare tror att SAOL innehåller hela det ”godkända” svenska ordförrådet, eftersom den används i ordlekssammanhang som Alfapet och korsord. Det finns också ett annat verk, som förknippas med Svenska Akademien. Det är SAOB, Svenska Akademiens ordbok, men den har inte samma uppgift. SAOB görs vid ordboksredaktionen i Lund. Arbetet påbörjades i slutet av 1800-talet, och år 2017 är det meningen att alla de 40 banden ska vara klara. För närvarande är man på bokstaven T, senaste häftet slutade på trivsel. SAOB är en guldgruva för svenskans ord- och betydelseutveckling sedan 1500-talets början. När ...

Kategorier: Rekommendationer | Ingen kommentar »

Är ni på väg ut – igen?

2008-05-30 – 17:54
Häromdagen blev jag återigen niad i kassan i en affär. Försäljaren som verkade vara i 20-årsåldern var artig och förekommande och jag hade absolut ingen anmärkning på det bemötande jag fick. Om det inte hade varit för det lilla ordet ni hade situationen inte lämnat några som helst spår hos mig. Eftersom mitt intresse var väckt gjorde jag en tur i varuhuset och frågade expediter i ett antal kassor om också de använde ni i sina samtal med kunderna. Deras svar var att de inte gjorde det, och att de hade en känsla av att niandet hade avtagit under de sista åren. Detta bekräftades också av kunder i varuhusets restaurang. Men niandet förekommer bevisligen och har kvar sitt intresse som diskussionsämne. Med jämna mellanrum flammar debatten upp, senast i gratistidningen Metro 2004. Att ni har negativa konnotationer förklaras av att ni under 1800-talet utvecklade en nedvärderande betydelse som gjorde att det inte kunde ...

Kategorier: Kommunikation, Språkförändring, Språkhistoria | Ingen kommentar »

Lag skall med ska byggas

2008-05-20 – 14:17
”Äntligen”, tänkte många. Andra förfasade sig kanske. Vad hände? Regeringskansliet gick över till ska. Under alla de tjugo år jag har hållit kurser i Regeringskansliet har jag fått svara på frågan om ”skall eller ska”. Gång på gång har jag svarat: ”Det är skall som gäller här, men tiden talar för ska. Språket i våra texter bör vara så osynligt som möjligt, och därför väljer vi de språkformer som stör så få läsare som möjligt. Regeringskansliet hoppar minsann inte på några språkliga modetrender. Tvärtom, vi lunkar stillsamt efter när språkbruket satt sig rejält.” Men så var tiden mogen. I den senaste upplagan (13) av Svenska Akademiens ordlista (SAOL) står ska före skall. Men det är bara en av flera faktorer som lett fram till beslutet. Hur ser bruket ut i dag? Att ska dominerar nästan helt på webben förvånar nog ingen, men det ...

Kategorier: Rekommendationer | En kommentar »

Språk + Kultur = Sant

2008-05-09 – 15:37
Jag har alltid fascinerats av folk som reser till exotiska platser. Men inte för att de badar med krokodiler eller kastar sig ut från små hängbroar i gummiband, utan för att många av dem inte verkar tycka att det är ett dugg besvärligt att de inte begriper ett ord av vad det exotiska landets invånare säger. Jag är precis tvärtom. Om jag inte förstår eller kan göra mig förstådd känner jag mig vingklippt, berövad en egenskap jag egentligen har. Hemma i Sverige behöver jag inte fundera på vilka ord och fraser jag ska använda, eller hur jag ska bete mig när jag vistas i olika sociala situationer. Min kommunikativa kompetens har grundmurats genom att jag under hela mitt liv deltagit i en övergipande språkgemenskap, som kan sägas innehålla en mängd mindre språk- och kulturgemenskaper. Jag har drillats att stå i kö vad det än gäller, dansa runt midsommarstång och julgran ...

Kategorier: Kommunikation, Vad menar vi? | Ingen kommentar »

Språk med trådar

2008-04-29 – 14:52
”Hör du dåligt?” ”Är det ett problem?” ”Det kanske är mitt fel?” Troligen har du, kära läsare, utläst dessa tänkta repliker med ett anklagande eller åtminstone ifrågasättande tonfall. Vi är nämligen vana vid att höra dessa frågor som underförstådda förebråelser eller som ironi, d.v.s.. påståenden som egentligen står för motsatsen: ”Du hör inte dåligt, alltså lyssnar du med avsikt inte på vad jag säger!” ”Det jag har sagt är helt normalt och inget problem.” ”Det är inte mitt fel!” Det här fenomenet innebär ibland problem och missförstånd. En tilltalad kan uppfatta något som kritik trots att det inte var avsikten hos den talande. Man kan av och till behöva säga ungefär ”Nu menar jag verkligen det här som en öppen fråga: Ser du dåligt?” Klokare och vanligare är kanske att formulera om frågan: ”Har du nedsatt syn?” Fenomenet visar också att språkliga budskap inte bara är information som överförs från människa till människa. Innehållsmässigt eller semantiskt är ju ...

Kategorier: Kommunikation, Vad menar vi? | Ingen kommentar »

Grupparbetets svåra konst

2008-04-09 – 13:56
Att grupparbeta är svårare än man tror. Det visar Anna Malmbjer i sin nyligen utkomna avhandling Skilda världar. En språkvetenskaplig undersökning av gruppsamtal som undervisning- och lärandeform inom högre utbildning. (Skrifter utgivna av Institutionen för nordiska språk 72, Uppsala 2007.) Grupparbete är i dag en mycket vanlig arbetsform, inte minst i skolan och på universitet och högskolor, men även i arbetslivet. Det finns naturligtvis många orsaker till detta men en faktor är definitivt att grupparbete anses vara en arbets- och undervisningsform som i hög grad bidrar till deltagarnas lärande. I grupparbetet får nämligen olika perspektiv och uppfattningar tillfälle att mötas och brytas mot varandra, vilket innebär att till exempel elever och studenter får möjlighet att i dialogens form utveckla och bearbeta sina kunskaper och erfarenheter. Inte helt oväntat ligger också grupparbetet i linje med vissa tongivande forskares idéer om hur lärande i allmänhet går till (Vygotskij, Bachtin m.fl.). Frågan är emellertid hur ...

Kategorier: Språk och lärande | Ingen kommentar »

Gamla ord och nya sammanhang - hur bra blir det?

2008-03-26 – 16:01
Det handlar inte om lånordsimport. Tvärtom: webben, agenda och ha en bra dag är snarast hälsotecken … citerar jag ur Språkbankens korpus av tidningstext för 1998. Jag letade efter hur ordet agenda använts, eftersom jag har ett intryck av att detta ord idag dyker upp allt oftare i en rad olika sammanhang. Av citatet att döma uppfattades agenda som ett nytt, och kanske onödigt, lånord 1998. Ett citat från samma år talar om att ta fram en vision, en agenda, för forskning om bl.a. miljö. Det latinska ordet agenda, med grundbetydelsen ’vad som bör göras’, är ju idag ungefär liktydigt med ’dagordning’. Det har använts sedan medeltiden i Sverige, vanligen i betydelsen ’kyrkohandbok’. Så värst nytt är det alltså inte, men ordet användes mycket sparsamt fram till 1995 och därefter i snabbt ökande takt till 2004, där min undersökning slutar. Ingenting tyder dock på att ordet idag är omodernt, tvärtom! ...

Kategorier: Lånord, Språkhistoria | Ingen kommentar »